Jag startade flygresan hem i solnedgången och Manhattan var helt eldröd.
På vägen hem lyckades jag hålla flygrädslan och tristressen i styr med Where the wild things are och Kalle och Chokladfabriken.
Nu är jag hemma. Förkyld men glad. Det är slut med bloggandet för den här gången. Tack och hej!
Under min sista dag åkte Nelson, Sofia, Paula och jag på roadtrip till Montauk.
Vi åt burgare på en diner.
Vi till Big Edies och Little Edies hus Grey Gardens. Huset var i definitivt bättre skick än i filmen.
I Montauk state park gick vi på en kall sälvandring.
Fast vi såg inga sälar.
På kvällen åt Erika, Gigi, Sofia och jag middag på Walter foods.
Cheesecake.
Erika hade med sig ett tomtebloss till mig.
Sen drack vi drinkar i Williamsburg. Tack allihop för världens bästa dag!
Av en slump hamnade Sofia och jag på en Carl Johan de Geer-utställning på ett galleri i Chelsea.
Nu fick jag lite hemlängtan :-)
Drinkar med fläder och gin. Mmmmm.....
Jag provade lite nya bågar. Det är ju vida kännt att jag ser extremt dåligt.
Sol sol sol.
Smygfotar inne på Frick's collction. Verkligen jättesynd att jag inte kunde fotografera där inne. Ett mycket pampigt hus fullt med europeisk konst.
Brunch.
Borstj.
Avskedsfest på svenska konsulatet (inte min alltså...).
Vampire Weekend på Barnes and Nobles.
I söndags var det regn och rusk och hela förmiddagen var jag hemma och tvättade och städade.
Resten av dagen gick i Tysklands och Österrikes tecken. Jag och Gigi åkte till Neue Galerie och åt lunch på Cafe Sabarsky och såg på konst.
Spätzle, chokadtårta och konst av Klimt, Klee och Schiele, allt inrymmt i ett vackert hus.
Sen åkte jag buss från upper east side till upper west side. Klockan var bara sex men Central Park var mörkt och ödsligt och Metropolitan såg ut som ett spökslott.
På Lincoln Center såg jag sen Das weisse Band. Antligen fel film att se själv. Jag hade velat ha någon att prata med. Visserligen började en kvinna på toaletten diskutera med mig men jag tror inte riktigt att hon hade förstått poängen.
